En dröm kan betyda så oändligt mycket mer än vad man tror. Den kan tydas på många olika sätt. En del människor drömmer aldrig, och andra gör det jämt, påstås det.
Det mest optimala för en dröm är att man ibland kan uppleva vissa människor i sin dröm, t.ex. nära anhöriga, okända ansikten, personer/kändisar som man kanske har sett på TV samma kväll. Man kan få uppleva platser, döda personer och att man flyger m.m. Det som karakteriserar en dröm, är att det för det mesta är nära/täta upplevelser, som man ofta kan uppleva som en hotbild, eller som ett gott tecken.
Kommer man ihåg vad man drömmer jämt?
Det mest genomgående i en dröm är att bara människor och platser byts ut. Visst drömmer alla människor! Det är bara det att vissa av oss sömntutor inte alls har något minne av det, medan andra minns allt. Det beror på att vissa av oss ibland vaknar till mitt i en dröm, och på det viset väcker vi upp närminnet som då registrerar vår senaste dröm. Skulle du däremot inte bli väckt, ja då kommer din dröm att läggas på lager i ett kortminne, (buffert) som sedan delvis försvinner när du vaknar. En del forskare beskriver hjärnan som en komplicerad dator, där närminne och kortminne är helt identiska med varandra.
Vad säger forskarna!
Enligt drömforskaren Rosalyn Cartwright, har man nyligen upptäckt att drömmar försiggår i den högra hjärnhalvan, där det känslomässiga, fantasifulla och kreativa tänkandet är som livligast. Är drömperioderna viktiga för oss människor, och var finns i så fall bevisen för att det skulle vara så? Drömbehovet är enormt viktigt för ett nyfött barn. Det kan ännu inte kommunicera, men det kan drömma. Barnet behöver sina drömmar för att stimulera och aktivera sina hjärnceller, och det är vetenskapligt bekräftat av ”Thomas Nielsen”.
Är det nyttigt för oss att drömma?
Med hjälp av våra egna drömmar, kan vi bli bättre mentalt förberedda inför en ny arbetsdag. Hjärnan packar alltså ihop alla intrycken från dagen i små små allokerande enheter. Det fungerar ungefär som att lagra ettor och nollor på en hårddisk i en dator. Säkert skulle det vara ännu skönare för vår stackars hjärna att få sova hela natten, utan att bli störd av en massa enstaka intryck. Hjärnan är som ett bubblande hav på nätterna. Som ett kämpande litet penicillin mot ett stort virus, lika hjälplöst irrar drömmarna runt i de många minnesbankerna. Hjärnan har fullt upp, och vilar sig bara under vissa timmar på natten. Man drömmer i genomsnitt i 1,5 timmes intervaller. Visst är en del av våra drömmar intressanta på många sätt. Vi har alla våra egna speciella drömmar. Vi drömmer ofta om storvinster på tipset, V75 och i olika lotterier.
En natt jag drömde!
Jag själv hade nyligen en dröm om en häst som skulle starta på Färjestads Travbana. Han hade startspår sju och stod i oddset sju gånger pengarna. I drömmen var det klart och tydligt att han skulle vinna. Jag åkte dit och spelade 77 kronor på hästen. Gissa om han vann! Han blev givetvis; ja just det! Bara ”sjua”. Drömmarna slår aldrig in. Den som säger annorlunda, påstår jag ljuger. Visst kan man påverka sina egna drömmar, som att köpa sin drömvilla ute på landet. Men det är en helt annan sak.
Kan man påverka sig själv att drömma om vad man vill?
I ett par nätter i rad intalade jag mig själv att drömma om fiske i Norges vildmarker. Jag hamnade där, och fisk fick jag. Blev jag väckt någon gång under natten av min hostande fru, så kunde jag lugnt somna om igen och drömma vidare. Vissa människor kan faktiskt bestämma om vad de vill drömma. Det visar vetenskapliga undersökningar. Att försöka tyda sina drömmar är inte så lätt. Läser man om dem i olika tidskrifter, så är de flesta forskare överens; man kan tyda sina drömmar, och de har en betydelse.
Psykologisk förklaring, eller kan man tyda den?
De fakta som drömmarna ofta bygger på, har för det mesta en djup psykologisk förklaring. De beror oftast på hur du mår för tillfället, precis innan du går och lägger dig. Ja mycket spelar in. Att tyda en dröm är lika diffust som att tyda ett horoskop. I drömtydarboken ”Consult the Oracle” står det skrivet om fisk: ”Att drömma att man fiskar betyder otur. Att äta fisk betyder däremot tur. Det är ett förebud om att man kommer att lyckas väl med sina studier och få namn om sig att vara en klok och kunnig person”.
Hjärnans vårstädning!
Drömmen beskrivs ofta som en sorts vårstädning, där hjärnan samlar på sig en hel del skräp, och som ibland måste sorteras bort. Men lika ofta hittar man någonting som är värt att bevara. Man lägger det då på lager och inväntar sedan ett lämpligt tillfälle för användning.
Vad händer vår själ när vi somnar?
En del påstår att när man somnar, så är det själen som lämnar kroppen. I vissa fall har psykologer och vetenskapsmän slagit sina huvuden ihop och gjort analyser som tyder på det. Andra kritiserar dessa påståenden, och förskjuter de vetenskapliga bevis som ju verkligen finns. Dessa påståenden är hämtade ur ”Vetenskapens Värld”
Håller med de vise!
Eftersom jag själv har upplevt en hel del oförklarliga drömmar, som ju verkligen har slagit in, (fisketuren i Norge) så håller jag med de ”vise”. Hos oss människor pågår hela tiden en livlig process i hjärnan, där alla intryck, sinnen, upplevelser binds samman i en sorts upplänkande helhet. Allt för att vi skall bilda oss en helhetsuppfattning av tillvaron. De vetenskapliga fakta som ju verkligen har kommit fram, talar ett tydligt språk: om att utan drömmen kan inte livet fortgå.
-Komiskt nog så behöver vi alltså
drömmen för att hålla oss vakna!
Text: Michael Svidén